Högre risk för bröstcancer hos kvinnor med falskt positivt mammografiresultat
Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras i tidskriften JAMA Oncology av forskare från Karolinska Institutet.
Bröstcancer är internationellt sett den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mammografiscreening är ett viktigt verktyg för att så tidigt som möjligt fånga upp kvinnor med bröstcancer. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografiscreening med 18 till 24 månaders mellanrum.
Cirka tre procent av de som genomgår en mammografiscreening får ett så kallat falskt positivt resultat. Det innebär att kvinnan kallas tillbaka för fler undersökningar efter den första screeningen men utan att någon cancer diagnostiseras.
Falskt positiva mammografiresultat kan orsaka psykologisk oro och påverka deltagandet i framtida screening. Tidigare studier har visat att falskt positiva mammografiresultat var förknippade med en kortsiktig ökad risk för bröstcancer.
Den nya studien visar att kvinnor med falskt positiva resultat löper större risk att utveckla bröstcancer än andra kvinnor under de efterföljande 20 åren, med en genomsnittlig riskökning på 60 procent.
I denna studie identifierade forskarna 45 213 kvinnor med ett första falskt positivt resultat och 452 130 kvinnor i samma ålder som inte återkallades, vilka alla deltog i mammografiscreening-programmet i Stockholm.
Undersökte brösttäthet
Dessutom inkluderade forskarna 12 243 kvinnor med information om brösttäthet, så kallad mammografisk densitet från Karolinska Mammography Project for Risk Prediction of Breast Cancer (KARMA-studien).
– Den förhöjda risken var högre hos kvinnor i åldersgruppen 60 till 75 än i åldersgruppen 40 till 49, och hos kvinnor med låg jämfört med hög brösttäthet. Risken var också störst under de fyra till sex år som följde efter ett falskt positivt resultat, säger försteförfattare Xinhe Mao, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet i Sverige och fortsätter:
– Det är viktigt att betona en långsiktig medvetenhet kring bröstcancer för kvinnor som får falskt positiva mammografiresultat. Det kan vara bra att ta fram individuella övervakningsprogram för dessa kvinnor, med en noggrann uppföljning de närmaste åren efter det falskt positiva svaret, säger Xinhe Mao.
Studien ingick i Xinhe Maos doktorsavhandling, och hon kommer nu att fortsätta sin forskning med målet att motivera fler kvinnor att genomgå regelbunden mammografiscreening.
– Radiologi och bröstcancerscreening befinner sig just nu i en fas av snabb utveckling, delvis tack vare användningen av AI. Vår studie är en del av det övergripande arbetet med att uppnå bättre screeningresultat och höja deltagarfrekvensen i programmet för mammografiscreening, säger studiens sisteförfattare Kamila Czene, professor vid samma institution.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, FORTE och China Scholarship Council. Forskarna rapporterar att det inte finns någon intressekonflikt.
Publikation
”Breast cancer incidence after a false-positive mammography result: a population-based study with over 20 years of follow-up”. Xinhe Mao, Wei He, Keith Humphreys, Mikael Eriksson, Natalie Holowko, Haomin Yang, José Tapia, Per Hall, Kamila Czene, online 2 november, 2023, doi: 10.1001/jamaoncol.2023.4519